cathinka

Nu har jag tillbringat min första helg någonsin på SPA.  Varbergs kurort närmare bestämt. Det var bara helt underbart. Jag vill därför tacka alla som gjorde detta möjligt. Dvs alla ni som skänkt oss presentkort!! De första presentkorten fick vi redan för två år sedan men det mesta fick vi ju nu i somras när vi firade våra födelsedagar.

Fredagen då vi kom dit då hade jag stressat på förmiddagen, det var några jobbsamtal jag var "tvungen" att ringa var också inne en sväng på jobbet fast jag skulle ha semester. Halv ett körde vi i allafall i väg från Halmstad och var vid Kurorten ca 45 minuter senare. Jag har ju varit där tidigare på konferens så jag visste ju vilken fantastisk miljö det är. Ligger precis vid havet. Tyvärr var ju inte vädret nåt vidare i fredags Men vad gjorde det när man kom in i de fantastiska lokalerna. Fick vårt rum (som faktiskt nästan var som två), kanonfint med utsikt mot havet. Dubbelsäng (Hästens!!) med mysiga stora kuddar vid huvudändan så att man kunde sitta i sängen och läsa eller titta på TV. Sängen fanns i en separat alkov avdelat med glasdörrar.  I den andra delen av rummet fanns det två sköna fåtöljer med fotpallar till. Platt-TV på väggen som kunde vridas så att man kunde se bra oavsett om man låg i sängen eller satt i fåtöljerna. Fint badrum också, Naturligvis! På sängarna låg badrockar, innetofflor och handdukar. NU VAR DET BARA ATT GE SIG HÄN ÅT SPA-LIVET.

Ronnie hade valt fotvård med fotmassage men jag hade bestämt mig för att vårda andra änden. Det blev alltså ansiktsbehandling, som mestadels var njutbar. Att klämma ut pormaskar var dock inget vidare, AJ, AJ! Sen hade jag valt till plockning av ögonbrynen (trippel-aj, mest på vänster men hon var snabb som tur var) och färgning av ögonfransarna (eftersom jag ofta är lat och inte orkar måla mig). Efter 80 minuter var jag len som en barnrumpa i ansiktet. Ronnie var inte riktigt så len om fötterna, men bra nära. Tillbaka på rummet nöjda och avslappnade öppnade vi en medhavd flaska rosa champagne (lyxigt värre) som jag fått av mina kollegor i födelsedagspresent. Till det smaskade vi handgjorda chokladpraliner (fyra stycken var). MUMS!!! Ronne tycker inte så där mycket om champagne så jag fick offra mig (stort offer!!!) och dricka det mesta. Redan nu kände jag mig totalt avslappnad.

Klockan halv sju var det dags för middagsbuffé. Massor med nyttig och god mat. Även om man bara tog lite av varje så blev tallriken alldeles full och magen väldigt mätt alltför fort. Vi drack gott rödvin till maten, servicen var perfekt  och vi fick dessutom trevligt middagssällskap. Ett äldre par (han var i allafall 80 år, vilket man absolut inte kunde tro) från Landvetter som var mycket pigga och pratsamma. Därför tog middagsätandet närmare två timmar. Efter det drog vi oss tillbaka, slötittade lite på TV och sov sen gott. LYXIGT, eller hur?

PÅ lördagen vaknade jag utvilad klockan halv sju, vilket kan tyckas onödigt när man nu är ledig. Men vad gör man?Gick upp vid halv åtta, tog oss ner till frukosten. Där fanns allt man kan önska sig av en hotellfrukost, utom möjlgen äggröra o bacon, men det är ju trots allt ett SPA. Allt smakade jättegott och framförallt uppskattade jag att få färsk frukt som ananas, melon, apelsin, grape, kiwi mm som allt var uppskuret i lagom bitar. MUMS!

Därefter var det dags för vattenjympa (premiär för Ronnie!) i Havsvattenpoolen. Lagom ljummet vatten där man inte behövde sprattla som en galning innan det börjar för att inte frysa ihjäl. Det var ganska lugnt tempo på jympan men helt OK om man tog ut rörelserna och jobbade i dubbel takt. Därefter gick vi och satte oss i Jacuzzin en stund och fick lite bubbelmassage. Tyvärr (inte?!) var kallvattensbassängen trasig så vi kunde inte prova den.......

Ja, sen var det dags för lunchbuffén (efter en tur till rummet och en 45 minuters promenad utefter havet). Lika god mat igen, nya varianter på nyttiga godsaker, helt otroligt. Sen gick vi upp till rummet och tog oss en liten siesta. Vid det har laget kände vi oss så avslappnade så att det var tungt att förflytta benen. Klockan tre var det tid för nästa behandling. Ronnie hade valt tångbad, vilket jag tycker verkar lite läskigt eftersom jag tänker på känslan av tång i havet när man badar. Det snor sig om benen och är slemmigt att trampa på. Jag hade istället valt oljemassage. När vi sitter och väntar på att bli omhändertagna, alla i likadana chicka gröna morgonrockar så kommer en av personalen fram och hejar. Det visar sig vara en gammal kompis från tiden jag gick på Komvux (1982-84). Det visar sig att det är hon som ska ta hand om Ronnie och hans tångbad. Intressant, igår var det en av mina gamla (nåja, hon är yngre än mig) jobbarkompisar från B&W, Birgitta, som gjorde i ordning Ronnies fötter.  Om man inte vill bli igenkänd så måste man nog åka längre än till Varberg, haha! Tur att jag var där med Ronnie och inte var ute och prasslade. Men varför skulle jag det? Jag som redan har hittat den bäste för mig!

Oljemassagen var mycket avslappnande och avslutades med 10 minuter i ett träkar med saltvatten där jag fick en nackkudde och sedan kunde hålla mig flytande. Efter det var hela jag len som en barnrumpa och så var även Ronnie. Han påstår att det inte alls var äckligt med tångbad, utan väldigt, väldigt skönt. Fan tro't!

När vi sedan hämtat oss lite i ett rum med vilstolar gick vi tillbaka till rummet och klädde om. Sen gick vi ner till baren, Ronnie tog en öl (eller två) och jag drack kaffe och åt två chokladpraliner (hallon-chili, mums). Sen satt vi där och läste och kollade på folk och kände oss allmänt lugna och avslappnade. Klockan halv sju var det åter dags för middag. Buffén var lika fantastisk men tyvärr fick vi klara oss med vårt eget sällskap eftersom vi fick ett bord för två. Vi pratade ändå lite med våra bekanta från igår. Blev alldeles otroligt mätta och det kan bara beskrivas med att Ronnie hade tänkt ta en Whisky i baren efter maten, men orkade inte. Nu snackar vi mätt!

Ja, sen sjönk vi ner i TV-fåtöljerna på rummet och kollade på Babben. Sen kollade vi runt lite planlöst bland kanalerna och såg slutet på flera olika program (det fanns många TV-kanaler att välja på) innan det blev natti, natti igen.

På söndagen vaknade jag faktiskt inte förrän tjugo över sju. Sovmorgon!! Efter frukosten (jag behöver väl inte tala om att den var lika fantastisk) packade vi och lämnade sedan motvilligt Varbergs Kurort. Vi konstaterade att vi hade kunnat stanna minst en vecka. Men, men man kanske ska sluta när det är som bäst. Så man inte hinner tröttna. På hemvägen körde vi och handlade, sen tog vi en sväng till Vessige och svärföräldrarna och drack kaffe. 

Fantastisk helg, nu får jag börja se framemot vår nästa födelsedagspresent. Stockholm och Wallmans salonger. Vad jag älskar presenter som varar länge.

Roligt att kunna hålla koll på alla barnens vardag, via bloggar, oavsett om de bor i USA, Älta, Björketorp eller befinner sig på skola i Reftele.

Tänk så annorlunda det var för mina föräldrar när min bror Bengt flyttade till Australien på 60-talet. Telefonsamtal blev det kanske en gång om året, breven skickades med båt och tog månader (brorsan var ju inte direkt någon flitig brevskrivare heller). Hälsa på var ju inte att tänka på. Flyg tog tid och var överkomligt dyrt för en vanlig arbetarfamilj. Hur stog de ut. Jag har läst i mammas gamla almanackor att hon antecknat - Brev från Bengt! och sen några dagar senare - Brev till Bengt. Sen kunde det dröja en sju-åtta månader, ibland ett år innan nästa brev kom.  

Och då var det ju ändå mycket lättare än för de vars barn utvandrade till USA på 1800-talet. Då tappade man kanske ofta kontakten och visste inte om barnen levde över huvudtaget.

OK, jag ska inte klaga men om jag fick önska mig något så var det att alla mina barn med familjer fanns i närheten, promenadavstånd, så att jag vid behov kunde kontrollera att allt var bra. Kontrollbehov, nähääää då! Men att vara mamma är en uppgift på livstid. Missförstå mig inte, vill inte alls att de ska bo kvar hemma, men i närheten bara. Varför ska just mina barn vara så flyttbenägna, jag bara frågar?

Saknar er alltid, kramar mamma

Idag har jag och min kollega haft arbetsplatsträff på jobbet för våra arbetsgrupper. Det blev faktiskt jättebra. Vi hade förberett oss väl och jag hade fixat schyssta bildspel, vi lyckades skapa delaktighet så att det blev diskussioner och alla bidrog. Jag drog dessutom (på allmän begäran) en rolig, halvsnuskig historia från i fredagskväll. Den verkade gå hem även i nyktert tillstånd. Bra jobbat av mig!
Sen har jag faktiskt blivit klar med ett avtal för en person som ska sluta sin anställning (av egen fri vilja) samt tillsatt ett vikariat och förlängt ett anant. Skönt eftersom det dragit ut på tiden på grund av den omställning vi håller på med. NU har jag bara två vikariat till som jag måste få klart så fort som möjligt (phuuu!) Annarshar jag peppat, stöttat och uppmuntrat min personal så mycket jag orkat. Det är en stor del av mitt jobb och den biten gillar jag skarpt. Ikväll skulle jag varit på Lindedance men vrickade foten på vägen hem från jobbet så den får vänta till nästa vecka. Men annars måste jag faktiskt ta tag i mitt tränande nu. Känner att vikten ökar och konditionen minskat drastiskt. Har liksom inte kommit igång efter sommaren. Kan kanske simma imorgon, trots ont i foten......

Jaha, så är det plötsligt söndag kväll igen. Inget bloggande sen i måndags. Vad har jag då hittat på??

Tisdag: Efter jobbet  (en eftermiddag med tre timmars ledningsmöte), sen en matbit och iväg till Linedance-kurs. Jättekul! Det är andra terminen och är verkligen kul. Lite som aerobics fast utan så mycket armrörelser. Alltså kan man koncentrera sig på stegkombinationerna, vilket kan vara nog så knepigt. Kom hem kvart över nio och slängde mig i fåtöljen framför TV:n en stund.
Onsdag: Har mycket som måste göras på jobbet, telefonen ringer mycket idag och jag får ständigt omprioritera. Tänkte sluta i rätt tid idag (halv fem) men klockan blev närmare sex. Ronnie hade fixat middag, jag slängde i mig lite mat och drog vidare till Falkenberg och Kerstin för tjejträff. Hemma igen vid halv tolv, svårt att somna så jag läste lite innan det blev sova av.
Torsdag: Slutade jobba redan klockan fem, Ronnie hämtade mig och vi körde direkt till ICA MAXI för veckohandling. Emma och våra två söta barnbarnspojkar, Hugo och Oliver, hade kommit för att sova över till fredagen då Hugo skulle på återbesök till sjukhuset. Oliver är ett riktigt litet charmtroll, sju månader och alltid nära till skratt. Hugo (tre år i november) känns så stor nu när han börjat prata en massa, även om det ibland är lite svårt att förstå vad han menar. Vi hade köpt frusen lasagne som vi värmde och åt tillsammans med sallad. Hugo åt ett jättelass med mat, förstår inte var maten tar vägen på honom. Han är ju smal som ett streck(, kan klart konstatera att han inte brås på mormor iallafall, haha.
Fredag: Tog ledigt några timmar mitt på dagen för att passa Oliver, när mamman o Hugo var hos doktorn. Hade turen att träffa på flera av mina medarbetare så jag fick anledning att visa upp "mitt" underverk. När sjukhusbesöket var klar så gick vi till Åhlens och åt lunch. Kycklingspett, mums. Hugo åt pannkakor med grädde och sylt och Oliver fick burkmat. Sen raskt tillbaka till jobbet, var där till ca kvart i fem, hem och fixade till mig lite. Mina medarbetare hade bjudit ut mig och en tjej till för att fira oss då vi uppnått sån aktningsvärd ålder (50 år!!!)Tillbaka på jobbet innan klockan sex då jag och en medarbetare bjöd på lite "bubbly" och snacks innan det var dags att gå till Fridolfs för att äta. Vi var 18 stycken som åt och drack gott, pratade, skrattade, berättade roliga (och lite snuskiga) historier i tre och en halv timme innan vi bestämde oss för att dra vidare till Harrys. Där insåg jag snabbt (eller kanske inte så snabbt) att man gjorde vissa försök att fylla oss med shotar. Så när några av de sista entusiasterna drog vidare till Bond för att dansa, gick jag hem. Tur var väl det. För nu var det redan lördag!! När jag kom hem satt Fia och hennes Jonas och tittade på TV. Mina barnbarnstjejer Moa och Nova sov sött. De hade kommit från Stockholm vid åtta-tiden.
Lördag: Vaknar vid halv nio, konstaterar att det är bra att jag inte ska ut o köra bil idag, känner mig allt annat än nykter och skärpt. Äter frukost och sitter sen och halvslöar hela förmiddagen. Barnprogram är bra!! Vid tvåtiden sticker Fia och Jonas iväg på bröllop. Vi är barnvakter, jag kokar risgrynsgröt ifall maten inte ska falla barnen i smaken. Vi går och köper lördagsgodis och hyr DVD. Det blir favoriterna: Madicken och Lotta på Bråkmakargatan. Vid sex-tiden på kvällen ringer min syster, Gittan. Hon och hennes man Olle är på väg från Köpenhamn till Göteborg. De kommer förbi på en fika. Stannar väl till vid nio och då har Moa somnat i soffan. Nova (som bara är två år) får ett akut "jag vill att mamma ska komma - anfall" men vi tar oss ur det och hon somnar jämte mig på gästsängen. Jag jobbar på att hålla mig vaken då jag lovat hämta Fia o Jonas i Asige. Men vid halv ett ringer de och säger: det här blir nog väldigt sent, vi tar taxi. De kommer hem strax efter tre.....
Söndag, idag: Vi åker och handlar igen (otroligt så snabbt maten tar slut när man är många, har glömt hur det var). Vi tittar på Madicken och Lotta på Bråkmakargatan, igen. Fixar söndagsstek med gräddsås och gele och sen inkokta päron med chokladsås och glass. Vid halv sju åkte Fia med famil hem till Älta igen. Oj , vad tyst det blev! Som om det blev strömavbrott, fast inte mörkt då. Nu ses vi inte förrän slutet på oktober. Då är det vår tur att vända kosan till Stockholm. Vi ska gå på Wallmans salonger (födelsedagspresent av barnen) och fira Moas fyraårsdag. Längtar.
 

Jag sköt inte upp mitt bloggande till imorgon utan tog faktiskt tag i det redan idag. Bra jobbat (klappar på axeln). Detta kanske är en ny trend. Jag har ju envist jobbat med att försöka ändra på min förmåga att skjuta upp allting till imorgon. Redan i tolv års ålder lovade jag mig själv (efter att ha suttit och stickat en halv natt på en vante som jag haft ett helt jullov på mig att göra färdig men naturligtvis skjutit upp till sista minuten) att aldrig skjuta upp saker utan att ta tag i det direkt. Ja, o det har ju gått sådär......... Men nu, 38 år senare kanske jag börjar bättra mig. Ärligt talat så känns det ju som om det är dags att börja nu om jag ska hinna bli bra på det innan jag blir gammal och glömsk och helt glömmer bort att jag ska göra nåt alls.

Andra saker som jag lovat mig själv att ta tag i är att resa mer. Det finns så många platser i världen som jag skulle vilja hinna med och uppleva. Sverige t ex, jag har faktiskt aldrig varit norr om Dalarna, det måste det ju bli en ändring på. Europas huvudstäder vill jag också se. Har bara varit i Köpenhamn, Oslo och Stockholm. Berlin har jag också varit i (är det en huvudstad??) men inte London eller Paris. Jag är urusel på geografi också men det tror jag skulle bättra sig om jag reste runt lite mer. Lättare att komma ihåg var platser ligger när man varit där.  Det får bli lite mer ordning på resandet helt enkelt, inte skjuta upp. Bara spara pengar och resa mer.

Jag har kommit på en sak. Det är roligt att blogga! Även om det bara är jag själv som läser det.

Äntligen har även jag skapat en egen blogg. Fantastiskt eftersom jag är en person som gärna skjuter upp saker till i morgon. Därför har jag väl skjutit upp skapandet av min egen blogg i ett år snart. I tankarna har jag formulerat allt smart jag skulle skriva, men hittills har det bara blivit tankar.

Nu tänker jag att jag ska använda den här sidan för att berätta om saker jag funderar över (som: varför skjuter jag alltid upp saker, fast jag borde veta bättre?), saker och personer som irriterar mig och annat allmänt bludder som jag får lust att skriva ner.

Ja, det var allt för idag. Kanske skriver jag en snutt imorgon också. Bara jag inte skjuter upp det till imorgon, som isåfall blir i övermorgon,,,,,,,,